Hannahs Historia

Ångest var det ja.

mars 7, 2015

Hej mina kära. Nu har jag återhämtat mig från min senaste ångestattack och kan se det utanför mig själv. För samtidigt som ångesten inte är JAG så hjälper det mig mycket att tänka att den är en del av mig. Som att hon är min vän, som bara gör mig uppmärksam på att jag har för mycket. När jag får ångest så är det i olika faser. Jag har en förfas, då jag känner en obehagskänsla i kroppen, någonting är inte rätt. Jag kan känna oro i magen, eller en klump i halsen som jag skulle börja gråta för vad som helst (vilket jag oftast då gör). När ångesten sedan kommer är det en ännu starkare reaktion. Jag tappar liksom mig själv i stunden, verklighetsuppfattningen försvinner lite och jag får fysiskt svårt att andas. Vill bara bort. Bort från situationen, bort från staden, livet, allt. Jag vill aldrig dö när jag får ångest, jag vill bara BORT. Öde ö någonstans långt borta.

 

Det som räddat mig och min ångest är att identifiera den. Berätta om den, vara öppen. Jag skäms inte, utan ser det som något jag delar med många, som är ofarligt men väldigt obehagligt. Jag ser ångesten som en kurva, och efter det värsta så dalar alltid kurvan. Det går ALLTID över. Det i princip enda som hjälper sedan är att sova. Eller promenera, motion gör mycket. En nära vän berättade häromdagen att sång tydligen ska hjälpa, att man inte kan ha ångest och sjunga samtidigt. Ska testa nästa gång! 😉

 

Idag har jag ångest väldigt sällan. Detta är första detta året, och det gick över rätt snart.

 

Det som ångesten lär mig, är att det är en varning. Ångesten säger till mig att jag har för mycket. Att någon förändring måste ske. En vän sa till mig häromdagen, ”måste du köra på antingen 1an eller 6ans växel?”. Och det är lite sådan jag är. Otroligt intensiv, det jag brinner för ger jag 110% till. Och ibland rinner  det över, det blir bara för mycket.

 

Jag kanske inte lever som alla andra. Jag går på en högskoleutbildning, jobbar extra på Scandic, är med i ett sexmästeri som tar mycket tid, har eget företag och föreläser. I min värld finns inte ”ledig kväll”, ”tar helg” eller ”semester”. Jag är ständigt uppkopplad, försöker göra andra till lags och samtidigt prioritera mig själv och hinna med hela livets berg- och dalbana. Det är svårt att få ihop allt. Och trots att mycket stressar mig är jag så tacksam för alla bitar i mitt liv, som ger såå mycket.

 

Men nu blev det för mycket. Fick stanna upp, andas. Vad behövs förändras? JO, jag behöver bättre rutiner. Så, from nu är det full fokus på bra mat, sömn, träning och skola. Meditera och hitta stunder att koppla av. Stå upp för mig själv, våga säga nej (även om jag kanske inte vill). Efter två dagar känner jag mig redan starkare. 2015, du är MIN.

 

Kärlek

Hannah

4 Comments

  • Reply Ida mars 7, 2015 at 7:10 e m

    Påverkas din ångest av socker ? Sitter precis med en stor jäkla klump i halsen och det är svårt att ta in det där djupa andetaget man vill ta för att lugna ner sig. Så funderade jag på om den där godispåsen innan bara triggade allt ännu mer.

    • Reply Hannah Östebo mars 8, 2015 at 12:37 f m

      Ja, extremt. Socker gör att mitt nentala ”skydd” försvinner och onda tankar tränger sig in. Så för min del har det stor påverkan. Kärlek!

      • Reply Ida mars 11, 2015 at 6:50 e m

        Tack för ditt svar!

  • Reply kattjullan mars 7, 2015 at 11:16 e m

    fina hannah! 100% fokus på dig och ditt välmående nu. du förtjänar inget mindre än det <3 love you

  • Leave a Reply